Category Archives: Tankar och funderingar

En hudterapeuts bekännelser

Gravid. Minst sagt.
Inne på v.42 nu och jag lovar er, jag filar fötterna, kollar nagelbanden, undersöker ögonbrynen i förstoringsglas minst varje dag.
Det har jag gjort ett tag nu.
För tänk om hon skulle komma!

Visst har jag hört att man inte bryr sig om benen är stickiga eller lacket avskavt när man väl ligger där..
Men, jag känner mig själv, jag är jag och kanske är det den del av mig, som valde att utbilda sig till hudterapeut och stolt arbeta som auktoriserad hudterapeut, som gör mig lite petigare.
Lite petigare än gemene kvinna..

Klart jag kommer bry mig mer om mitt kommande barn än alla dessa ytligheter.
Och jag kommer säkert ha så ont under förlossningen så jag inte bryr mig om en vass häl..
Men jag undrar jag, om det är värt att chansa. Vill jag ligga där och irritera mig på en stubbig axill? Den där torra hälen? Nej, skulle inte tro det.
Jag tar inte chansen utan fortsätter fila, forma, dutta, raka. (Och ja, jag rakar. Orka vaxa nu liksom)

Tur har jag också! Jag kan (med lätthet) utföra en riktigt bra pedikyr på mig själv fortfarande!
(Jag säger dock till manspersonen att lackningen är svår, så det sköter han. Till min stora lycka får han ett starkt MVG i både lackborttagning, och själva lackningen! Och för er som gått på en av de godkända skolorna, ni vet att det är lite klurigt i början. Om jag en bra utbildare eller han en naturbegåvning, det låter jag vara osagt..)

En dag när han var på massagehumör (oh, woaw) fick jag någon variant av lomi lomi. Det var så skönt så jag sa inget. Nästa dag hade jag dubbelt så stora händer och fötter.
Efter den lilla incidenten håller vi oss till klassisk, svensk massage med fokus på fötter.
Mot hjärtat, älskling! Mot hjärtat!

När vi ändå är inne på dessa ytterligheter av ytligheter.
Jag trodde aldrig jag skulle väga så här mycket. Aldrig som manspersonen. Inte för att han är överdrivet enorm, tvärtom faktiskt. Men att vågen skulle visa på lika mycket.. (Både förra månaden och denna. Yes! Han går stadigt upp med mig!) Men grejen är den, jag känner mig stark, snygg!
Det här fantastiska håret, starka naglarna och allmänna ‘glowet’, som det snackas om det verkar ha hoppat över mig. Men vad då, det finns ju produkter för sådant.
Men i övrigt. Kroppen. Gravidkroppen och jag gillar varandra! Hoppas jag och postgravidkroppen kommer lika bra överens…

Återkommer!

https://shrbloggen.wordpress.com/2015/08/20/en-hudterapeuts-bekannelser/

 

<3

Japan.

Under ett antal fartfyllda, fantastiska, och obeskrivliga veckor fyllda med skratt, gråt, kärlek och lycka upplevde jag mig själv, ett land, ett folk på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Nu är jag tillbaka i Sverige med så mycket mer i själ, hjärta, hjärna än jag trodde jag kunde trycka in på denna tiden. Och från ett land jag inte tänkte, trodde, visste så mycket om.

Tack till alla inblandade. All kärlek till Er.

すべての関係者に感謝します。あなたにすべての愛と幸福。

Varför besöker jag Japan? Jo, min lillebror och bästa vän lever här. Mitt bland japaner, sakura samt svärd och rustningar han säljer.

Varför besöker jag Japan? Jo, min lillebror och bästa vän lever här. Mitt bland japaner, sakura samt  de svärd och rustningar som han säljer. (Intresserad av japanska antikviteter? Let us know! )

Dags för traditionellt bad (så klart!) #hudterapeutpåvift testar!Dags för traditionellt bad (så klart!) #hudterapeutpåvift testar!

Din expert på hudvård #hudterapeutpåvift i Japan

Din expert på hudvård #hudterapeutpåvift i Japan!

 

 

 

 

Må Bra!

http://shrbloggen.wordpress.com/2012/01/20/ma-bra/

SPA- I tiden, så hette specialarbetet jag skrev under mitt år på Gilda Skolan, där jag utbildade mig till hudterapeut. Det var några år sedan nu. Tiden rinner i väg och undan går det, som vattnet i en vårflod..

Något som håller sig kvar trots att tiden verkar ha bråttom det är spa, med allt vad det innebär, gamla traditioner står sig, nya trender kommer. Och tur är väl det, för oss som har turen att arbeta med det, och för alla andra som ibland har vägarna förbi.. För en stunds avkoppling, njuta lite. Jag hoppas ni har det, det är ni värda!

Är det till och med ett nyårslöfte för någon, att må bra? Året är ju faktiskt ganska nytt ännu. Kanske håller några sitt löfte fortfarande, om man nu över huvud taget har något! Lova sig saker kan man faktiskt göra när som helst på året, precis som det där med alla hjärtans dag. Får man inte vara så där extra go, skämma bort varandra lite oftare än en dag på året?

Viktigt med löften, vare sig det handlar om nyår eller ej är att det inte ska framkalla någon slags ångest. Ta dig inte vatten över huvudet så att du sedan känner att du inte lyckades. Lova inte dig själv att du ska sluta äta det och det, träna si och så mycket. Det kan du göra i alla fall.

Vad du ska lova dig själv är att försöka må bra, vara glad, göra saker som får dig lycklig varje dag! Lyckoboosta dig själv!

Börja nu i vinter, hur härligt är det inte med snö egentligen! För er som har turen att ha det. Men för alla, det är skönt att klä på sig, vira in sig i en lång halsduk och gå på långa vinterpromenader (hör knastret). Andas den friska luften! Håll dig piggelin under vår mörka, långa, kalla vinter (Okej, det är en norrländska som skriver. Vintern är upp till läsaren att tolka).

Ta hand om dig själv, ta det lugnt (det ordnar sig), andas och tänk vackra tankar (där har vi ett bra löfte till dig själv!) Om din framtida resa, om din snälle man som faktiskt torkade bort skägget ur handfatet den här gången.. Om dina fötter som faktiskt är vackra efter lite kärlek. (Och det nya lacket).

- Tänk inga negativa tankar! Tänk positivt och skriv ner det, om du har tid. Kan vara fint att gå tillbaka till om man behöver påminna sig själv.

- Planera in sådant du gillar, njutningsfulla aktiviteter får vem som helst glad. Skridskoåkning, biobesök, testa en ny restaurang, gå på ansiktsbehandling.. Dejta din man, dejta dina vänner! Man behöver detta mer nu än alla dessa ljuva sommarnätter som roar en av att bara finnas.

- Utöka ditt livsutrymme, gå inte mellan sängen och soffan på helgerna och känn dig äventyrlig om du tar ett bad.. Åk på utflykt, ta en weekendresa!

- Sov tillräcklig! (Men inte för mycket)

- Fundera inte så mycket på hur kallt det är eller hur skön soffan än må vara. Kasta dig ut på promenad! Du kommer garanterat inte att ångra dig, vare sig när du går där med rosiga kinder eller efteråt när du sitter med fötterna i ett väldoftande fotbad. När du rör på dig och kanske till och med skrattar lite så produceras endorfiner och serotonin, ”lyckohormoner” som ökar ditt välmående.

- Men njut också i hemmets lugna vrå, av ditt eget lilla spa. Hemmaspa, som jag tolkar det handlar om att du ska skämma bort dig själv. Med allt från ensam till tillsammans med någon, badkar och bubblor (vilka sorts bubblor bestämmer man själv). Levande ljus och härliga krämer. Plastpåsar på fötterna med något man fick med sig från sin hudterapeut eller från valfri butik med allsköns produkter. Med betoning på skön.

- Kom även förbi en hudterapeut ibland! Ta en behandling, varför inte en massage, som sätter igång välbehövlig utrensning av slaggprodukter- ut med det gamla, in med det nya! Väck hudens beröringsreceptorer, sätt fart på lugn- och ro hormonet oxytocin, men lite välbehövlig beröring så kommer livet alla gånger kännas lättare!

- Och glöm inte att peta i er lite extra antioxidanter! Tänk färg, och blanda hejvilt!

Mitt tips för dagen: Ät en blodapelsin! Underbara, söta och vackra, fulla av C-vitamin och rik på antioxidanter!
bloodorange

Tänk på att små förändringar i vardagen kan göra stora förändringar på hur du mår..

Din tid är nu, ta tillvara på den!

<3

Tankeställare.

Köpte blommor häromdagen. Blomsterhandlaren frågade; For you’r mother? Nej, tyvärr sa jag. Han fortsatte fråga om jag var gift, eller om jag fortfarande bodde med min mamma. Gift, sa jag. Good, beautiful face, sa han. När han sedan ville veta när jag senast träffat min mamma och jag svarade ungefär två månader sedan, blev han tyst och tittade på mig, räckte mig blommorna och sa; Take vacation, go home, see mother. 

I know, sa jag. Jag ska.

Jag gissar att han saknar sin mamma. Kanske finns hon inte längre, kanske finns hon väldigt långt borta. Vad vet jag. En sak som är säker är att jag saknar, och längtar efter min mamma, i Norrland och vi pratar i telefonen i stort sett varje dag. En annan sak är att jag har tur, en fantastisk tur att ha just mamma. För det finns ingen som hon. Ingen i hela världen. Och jag kanske inte behöver bli påmind om just det, men däremot behöver man bli påmind om att andra kanske inte kan prata med sin mamma när än de känner för det…

 

<3

Smile!

Sedan i somras bor jag och manspersonen i Kista. Jag trodde inte att jag ville bo där, efter blå linjen, som jag upplevde som mycket långt ner. Och kall.

Jag hade fel. Den är långt ner först, men när jag kliver av, i Kista är den minsann på land. Egentligen ovanför marken faktiskt. Och kallt är det inte, snarare tvärtom.

I vårt område är det mest barnfamiljer. Stora barnfamiljer. Problem att få tid i tvättstugan, men när man väl fått en tid och är där, är alla väldigt pratglada, hjälpsamma och allmänt trevliga. (Till skillnad från andra tvättstugor jag uppehållit mig i.) Och i stället för arga lappar finns en bokhylla med låneböcker/ bytesböcker. Så tvättstugan är egentligen inget problem. Utan mycket trevlig. Jag har aldrig tyckt att något som har med tvättstugor varit trevligt förr. Förutom möjligtvis sköljmedel.

Något annat som är trevligt är Pappan på våningen ovanför, som precis frågade mig om vi hör, och störs av deras små barn. (Va? Det jag hör från dem är när de ibland sjunger på morgonen och hur härligt är inte det?) Han: Det är viktigt att veta för ni ungdomar behöver ha det lugnt!

‘Ungdomar’. Tackar!

<3